Det är höst nu. Vinrött, militärgrönt, dr martens, mörkt hår. Skippa den skimriga rosa ögonskuggan. Hade på mig ett korallrosa läppstift idag och kände bara feeeelfelfel men var redan out of the door när jag insåg det. Har på senaste tiden blivit ännu mer utseendefixerad. Jag vet om det, men jag gör verkligen inte något åt det. Tycker det är fruktansvärt störigt att det inte stör mig något fruktansvärt. Det borde göra det, aight? Detta beror rakt upp och ned på mitt ständigt ökande intresse för smink. Ain't that sad tho? Som jag har sagt förut är det sjuk kul med smink, kreativiteten, att få göra det vackra ännu vackrare, att skapa färger och hitta på nya saker. Underbart. Men samtidigt älskar jag läskigt mycket den den extra uppmärksamhet jag får. Nån extra komplimang. Känna att jag står i centrum(lol). Att känna mig jävligt snygg(iofs inget fel med det, men det är typ det enda jag tänker på när jag känner mig så), sassa runt och ba damn när man går förbi en spegel. Och btw. Om jag inte var spegelberoende förut så är det crazy nu. Narcissisten i mig gråter av glädje. Fattar egentligen inte - kläder bryr jag mig inte mycket om? Håret bryr jag mig inte mycket om? Varför the face only? Ingen vet. Superwierd. Annars då, söker jobb, springer på intervjuer. Nu jävlar ska det bli fart i mig. Nu jävlar ska jag tjäna lite stålar. Dräller runt för mycket hemma, två extrajobb räcker inte. Har länge funderat på att göra någon sån där satsig makeuptutorial eller liknande, när jag ändå sitter hemma så mycket. Skulle ni kolla?? :$$$$ Känns fan skitläskigt och tror att jag tror lite högre om mina skillz än vad de egentligen är. Det ser bra ut när man sitter själv, men så fort man filmar skiten och allt blir i ett annat perspektiv - då ser en direkt var en slarvat, haha! Då är det inte längre så jäkla lätt. Vi får se. Ni får se. xo til we overdose ps crushar sönder på abel ds funderar varje kväll på hur jag ska lyckas bli känd och få produkter hemskickade till mig gratis